Ledinflammationen vid gikt uppstår snabbt, är kraftig och kan återkomma i attacker. Vanligtvis angrips stortåns grundled, men även andra leder kan drabbas. Orsaken är att det har bildats kristaller av urinsyra (urat) i leden. Kristallerna kan liknas vid små, vassa nålar som orsakar svår smärta och inflammation i den led där de bildats. Läkemedel som sänker urat är rekommenderade och effektiva på att förebygga giktattacker, men används för sällan.

Anna Svärd leder en forskningsgrupp vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Hon har arbetat med en intervjustudie med personal som visar att insättning och framförallt dosökning av uratsänkande läkemedel kan uppfattas som komplicerad och tidsödande.

– Det kan vara en orsak till att sjukdomen är underbehandlad. Det finns absolut ett behov av att utveckla arbetssätt som underlättar proceduren, säger hon.

För delstudie 1 är målet att utvärdera om patienter och personal upplever egenmätning av urat i hemmet som ett bra arbetssätt. Patienterna kommer att mäta sitt uratvärde med samma typ av utrustning som personer med diabetes använder, fast med en annan teststicka. Efter ett stick i fingret kan patienten avläsa sitt värde i displayen och rapportera det till vården. Målen för delstudie 2 är att studera hur en sjuksköterskeledd giktvård upplevs och hur genomförbar den är ur såväl patienternas som personalens perspektiv.

– Vi ska fastställa hur stor andel av patienter med gikt som har tagit del av sjuksköterskeledd giktvård, och har påbörjat respektive slutfört den procedur då patienten själv ska mäta urat, rapportera nivåerna och stegvis höja läkemedelsdosen. Vi kommer också att mäta patienternas giktrelaterade livskvalitet, antal giktattacker och följsamhet till behandling efter sex respektive tolv månader, förklarar Anna Svärd.

Både personal och patienter kommer att intervjuas via telefon och fylla i enkäter. Utöver detta ska data om patienter samlas in via patientjournaler.

-Därefter gör vi en analys av vilka delar i det nya arbetssättet som är nödvändiga för att det ska bli bra, säger Anna Svärd.

Nyttan för patienten

Anna Svärd menar att projektet kan bidra till att patienten blir mer delaktig i sin behandling och att individen därigenom får ökade möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa. Arbetssättet innehåller dessutom utbildning för både personal och patienter, och leder därför till bättre kunskap om gikt i båda grupperna.

-Att fler patienter med gikt kan få tillgång till effektiv, förebyggande behandling och därmed slippa giktattacker är det viktigaste, säger Anna Svärd.

Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?

-Det betyder mycket. Dels bidrar det till att vi kan genomföra projektet, dels är det ett kvitto på att patientorganisationen tycker att vårt projekt är angeläget. Det är inte bara något som vi forskare har hittat på, utan det vi studerar är något som kan komma till nytta – kliniskt och förhoppningsvis ganska snabbt.

Anna Svärd

Titel: Överläkare i reumatologi, Reumatologi Dalarna och Centrum för klinisk forskning Dalarna, PhD

Forskning: Sjuksköterskeledd vård och egenmätning av urat för patienter med gikt – en genomförbarhetsstudie i två steg i primärvården

Anslag: 100 000 kr

Drivkraft: ”Min drivkraft är övertygelsen om att det går att göra väldigt mycket med en relativt liten insats, för patienter med gikt. Vi kan plocka lågt hängande frukter eftersom vi redan kan mycket om sjukdomen och det finns bra läkemedel. Nu gäller det bara att se till att fler får behandling och att det sker på ett så bra sätt som möjligt.”

Läs mer om gikt här: Att leva med gikt

Text: Catharina Bergsten
Ur Forskningsrapporten 2024 - här hittar du den senaste och alla våra forskningsrapporter