”Våra fynd kan förklara hur fibromyalgi funkar”

Fibromyalgi är en folksjukdom som beräknas drabba mellan två och fyra procent av befolkningen. Det innebär 250 000 personer i Sverige, varav fyra femtedelar är kvinnor.

Ändå finns i dag inget säkert sätt att diagnosticera sjukdomen och ingen riktigt effektiv evidensbaserad behandling för just den här patientgruppen. Det hoppas Eva Kosek, professor vid Karolinska institutet (KI) och Uppsala universitet och ledare för projektet ”Betydelsen av autoreaktiva antikroppar för smärta vid fibromyalgi”, kunna ändra på.

– Vi tittar på en viss typ av antikroppar hos patienter med svåra former av fibromyalgi. Våra fynd skulle kunna förklara hur fibromyalgi fungerar som en inflammatorisk systemsjukdom på liknande sätt som exempelvis reumatoid artrit. Det innebär att en stor grupp patienter skulle börja betraktas på ett helt nytt sätt inom vården, säger hon.

Eva Kosek intresserade sig tidigt för smärta, först som praktiserande läkare och sedan i sin forskning. På 1990-talet började hon arbeta med patienter med fibromyalgi.

– Det var en patientgrupp som hade svårt att bli trodd. Fibromyalgi förmodades vara en muskelsjukdom, eller avfärdades som ”något psykologiskt”. Men jag slogs av likheterna i patienternas sjukdomshistorier. Den ökade smärtkänsligheten fanns i hela kroppen och var inte isolerad till muskulaturen. Därför började vi titta på om det är några mekanismer i nervsystemet som förklarar smärtan. Vi kunde fastställa stora störningar i smärtreglerande system hos patienter med fibromyalgi.

Senare hade Eva Kosaks forskarkollega vid KI, professor Camilla Svensson, börjat studera hur vissa typer av antikroppar kan ge upphov till smärta vid reumatologisk artrit, RA. Camilla Svensson ville sedan titta på samma sak hos patienter med fibromyalgi och genom att injicera antikroppar från fibromyaltipatienter respektive helt friska personer i möss såg hon att de möss som fått antikroppar från den tidigare gruppen utvecklade smärttillstånd som liknade fibromyalgi, medan de andra mössen förblev opåverkade.

– Antikropparna från fibromyalgipatienterna binder till så kallade satelitgliaceller som omger och kommunicerar med nervcellerna. Genom att fastställa graden av bindning till dessa celler kan vi bestämma nivåerna av de här specifika antikropparna hos enskilda fibromyalgipatienter, berättar Eva Kosek och fortsätter:

– Tillsammans med professor Camilla Svensson har vi kunnat visa att patienter som har höga halter av dessa antikroppar tenderar att ha svårare former av fibromyalgi. Det är detta fynd som utgör grunden för det vi gör i vårt nuvarande projekt.

– Nu försöker vi förstå vad de här antikropparna gör hos patienter. Ungefär hälften av alla som har fibromyalgi har förändringar i perifera nerver och många har muskelförändringar – är det samma patienter som också har förhöjda halter av de specifika antikropparna? Och kan antikropparna förklara uppkomsten av de störningar i smärtregleringen som är så typiska vid fibromyalgi?

Om svaret är ja skulle det få stor klinisk relevans för diagnosticering och behandling av fibromyalgi, menar Eva Kosek. I dag finns ingen annan diagnosmetod än självrapporterade besvär. Behandling av fibromyalgi består i första hand av information om sjukdomen, träningsråd, sjukgymnastik, vissa smärtreglerande mediciner och i vissa fall kognitiv beteendeterapi.

– Vi skulle kunna utveckla en användbar diagnostisk metod för att identifiera vissa former av fibromyalgi genom att ur ett enkelt blodprov mäta förekomsten av specifika antikroppar. Sedan skulle de patienter som har förhöjda halter av de här antikropparna kunna pröva immunmodulerande behandlingar som redan finns, men det skulle också vara möjligt att ta fram helt nya behandlingar anpassade för just fibromyalgi, säger Eva Kosek som är starkt kritisk till att många smärt och rehabkliniker läggs ned:

– Tanken är ofta att primärvården ska kunna sköta behandlingen även av de allra svåraste smärtrelaterade tillstånden, bara bedömningen gjorts av en smärtspecialist. Men då bortser man från att själva behandlingen av komplicerade smärttillstånd också kräver specialistkunskaper och erfarenhet. Det är ungefär som att tro att alla allmänläkare kan utföra kirurgiska ingrepp om bara en kirurg bedömt vad som ska opereras.

När kan tillförlitliga tester och nya läkemedel mot fibromyalgi bli verklighet?

– Det är omöjligt att säga. Vi behöver först veta mer om vad de fibromyalgiassocierade antikropparna binder till. Men om allt går som vi hoppas kommer vi kunna erbjuda en bra behandling för människor med svår fibromyalgi. Att det är efterlängtat märker vi på hur lätt det är att rekrytera människor som vill delta i våra studier. Det visar hur vanlig den här sjukdomen är och hur angeläget det är att forskningen fortsätter, säger Eva Kosek som vill tacka dem som deltar i studierna:

– Vi är helt beroende av att människor, såväl med fibromyalgi som friska, deltar i våra studier och jag är oerhört tacksam att så många vill göra det, avslutar hon.