Livsstilsfaktorer och  reumatoid artrit - Reumatikerförbundet

Livsstilsfaktorer och  reumatoid artrit

Nu pågår en av världens största studier om hur levnadsvanor och miljöfaktorer kan påverka insjuknande i reumatoid artrit. Målet är att kunna lägga grunden för evidensbaserad rådgivning om exempelvis kost- och motionsvanor samt faktorer i arbetslivet, som stress, luftföroreningar och fysisk belastning.

Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste av de inflammatoriska reumatiska ledsjukdomarna. Livstidsrisken att utveckla RA är två–tre procent och förekomsten i befolkningen är cirka en procent.

– Varför och hur sjukdomen uppkommer är inte helt känt, men mycket talar för att levnadsvanor och miljöfaktorer spelar en stor roll för såväl insjuknande som förlopp av RA, säger Lars Alfredsson, som ansvarar för studien.

Det övergripande syftet med projektet är att lägga grunden för evidensbaserad rådgivning om påverkbara faktorer. Specifikt studeras hur livstilsanknutna faktorer såsom rökning, kost- och motionsvanor samt faktorer relaterade till arbetslivet, exempelvis fysisk belastning, stress och luftföroreningar kan påverka insjuknande och sjukdomsförlopp.

– Vi ska också undersöka om den eventuella effekten av levnadsvanor/miljöfaktorer påverkas av läkemedelsbehandling. Härutöver planerar vi att vidareutveckla det digitala beslutsstödsystem för patienter med RA som kallas Elsa, som vi intitierat och som numera drivs av företaget Elsa Science. Systemet stödjer bland annat förändring av levnadsvanor, berättar Lars Alfredsson.

I studien kallad EIRA har data insamlats via frågeformulär och blodprov från över 4900 personer med nydebuterad RA och 7800 slumpvis valda personer utan RA.

– Genom EIRA har vi god information om levnadsvanor/miljöfaktorer vid insjuknandet och bakåt i tiden. Genom uppföljningsstudier har vi även god kunskap om dem efter sjukdomens debut. Fallen i EIRA följs upp avseende läkemedelsbehandling och sjukdomsförlopp. I analysen jämförs risken att insjukna i RA och sjukdomsförlopp mellan olika grupper. Det digitala beslutsstödsystemet för förändring av levnadsvanor ska också vidareutvecklas och utvärderas inom ramen för projektet, berättar Lars Alfredsson.

Nyttan för patienten

EIRA-studien är en av de första i världen – och den mest ambitiösa hittills – vad gäller att klarlägga levnadsvanors och miljöfaktorers betydelse för uppkomst och förlopp av RA.

– När frågeställningarna har analyserats bör vi ha fördjupat kunskapen avsevärt. Eftersom de studerade faktorerna är påverkbara kan det förhoppningsvis leda till åtgärder för att förhindra uppkomst men också minska symtomen om individen väl har utvecklat sjukdomen.

Lars Alfredsson

Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?

– Allt stöd är viktigt och det här anslaget betyder jättemycket. Det kommer att bidra till att vi kan anställa någon i projektet som hjälper till med analyserna.

Lars Alfredsson

Lars Alfredsson

Titel: Professor i epidemiologi, Karolinska Institutet.

Forskning: Betydelsen av påverkbara levnadsvanor/arbetsmiljöfaktorer för insjuknande och förlopp av reumatoid artrit.

Anslag: 350 000 kr/år i två år

Drivkraft:  ”Min drivkraft är att försöka förstå orsakerna till sjukdomen RA och vad man kan göra för att förhindra att den uppstår. Jag vill också försöka hjälpa dem som redan har fått den. Tidigare forskade jag inom hjärt–kärlområdet och då, på 1990–talet, var medvetenheten om levnadsvanorsbetydelse för utveckling av hjärt–kärlsjudom hög i kontrast till hur det såg ut inom det reumatologiska området. Där fokuserade forskningen väldigt lite på betydelsen av levnadsvanor/miljöfaktorer för uppkomst av RA.Etablerandet av enhetliga diagnoskriterier för RA och insikten om vikten av tidig behandling av sjukdomen, som gjorde att de flesta personer med misstänkt RA remitterades till reumatologisk klinik, innebar att möjligheterna att genomföra epidemiologiska studier av god kvalitet inom området ökade väsentligt.Att starta EIRA–studien kändes som att gå ut på en åker med nysnö; helt otrampad och orörd mark. Nu fanns det plötsligt mycket bättre förutsättningar att göra bra studier och det gav mig inspiration till att börja forska på området.”

Vill du ge en gåva till forskningen?

Ge med Swish!

Text: Catharina Bergsten
Bilder: Reumatikerförbundet, privat
Ur Forskningsrapporten 2024 – här hittar du den senaste och alla våra forskningsrapporter

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng