Ny forskning ökar kunskapen om samsjuklighet vid reumatoid artrit - Reumatikerförbundet

Ny forskning ökar kunskapen om samsjuklighet vid reumatoid artrit

Reumatoid artrit (RA) kännetecknas av inflammation i lederna, men hur inflammationen eventuellt påverkar hjärnan är oklart. Forskning har visat att RA-patienter oftare drabbas av problem kopplade till hjärnan såsom depression och ångest samt försämrat minne och problemlösningsförmåga. Att inflammation i hjärnan leder till nervcelldöd vid MS och Alzheimers sjukdom är välkänt, men frågan om liknande processer påverkar hjärnan vid RA har inte studerats lika mycket.

Caroline Wasén, ansvarig för en ny studie, berättar att tarmfloran producerar så kallade metaboliter, nedbrytningsprodukter som har både inflammatoriska och anti–inflammatoriska egenskaper. De kan påverka nervcellsdöd (atrofi) genom att förändra immunsystemets aktivitet i hjärnan.

– Vårt projekt syftar till att identifiera metaboliter från tarmfloran som bidrar till eller bromsar inflammatoriska och nedbrytande processer i hjärnan vid RA. Vi vill också försöka förstå vilka gener som ligger bakom produktionen av dessa metaboliter, säger hon.

Forskarnas långsiktiga mål är att identifiera metaboliter som kan motverka negativa effekter på hjärnan vid reumatoid artrit. Ett annat långsiktigt mål är att identifiera bakterier som skulle kunna användas som probiotika. Probiotika är levande goda bakterier som kan ge en hälsosam effekt om de ges i rätt mängd. I det här fallet skulle de kunna motverka negativa effekter på hjärnan vid RA.

– Vi har identifierat regioner i hjärnbarken med minskad volym hos personer med reumatoid artrit, jämfört med friska kontrollpersoner. Från samma patienter har vi tagit blodprover och analyserat monocyter. Det är en typ av vita blodkroppar vars främsta uppgift är att bekämpa infektioner, men de spelar också en roll vid RA. Därigenom har vi kunnat identifiera gener som är mer aktiva hos patienter med en reducerad hjärnvolym, säger Caroline Wasén.

Genprofilen kommer nu att användas för en mängd ytterligare tester och analyser. Forskarna ska bland annat testa ett stort antal bakterier isolerade från tarmflora hos RA-patienter, och därefter välja ut bakterier med god potential att främja eller motverka denna genprofil.

Nyttan för patienten

På kort sikt kan projektet leda till bättre förståelse för hur ledinflammation hos RA-patienter påverkar inflammatoriska processer i hjärnan. Kunskapen ökar också om tarmbakteriernas roll i att reglera dessa processer.

– På längre sikt bör vi kunna identifiera tarmbakterier och metaboliter som kan motverka negativa effekter på hjärnan vid RA. Vi hoppas att detta ska kunna bidra till nya behandlingsalternativ som förbättrar livskvaliteten hos personer med RA, säger Caroline Wasén.

Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?

– För mig som junior forskare är det jätteviktigt för att jag ska kunna påbörja ett eget forskningsprojekt. Jag är väldigt entusiastisk och tror mycket på den här studien som möjliggörs tack vare Reumatikerförbundets delfinansiering.

Caroline Wasén

Läs mer om reumatism här: Att leva med reumatism

Caroline Wasén

Titel: PhD, Göteborgs universitet

Forskning: Hur kan tarmfloran påverka hjärnatrofi hos patienter med RA?

Anslag: 150 000 kr

Drivkraft: ”Jag är mycket intresserad av forskning i sig, det är spännande att forska. Sedan tycker jag att RA är en intressant sjukdom, som drabbar många kvinnor. Jag vill gärna ägna mig åt hjärnan efter att bland annat ha forskat om Alzheimers sjukdom. Kanske kan vi nu se en koppling mellan de olika sjukdomarna.”

Vill du ge en gåva till forskningen?

Ge med Swish!

Text: Catharina Bergsten
Ur: Forskningsrapporten 2024 – här hittar du den senaste och alla våra forskningsrapporter

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng