​Hälso- och sjukvård för hela människan

Trots riktlinjer och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för människor med kroniska sjukdomar får de inte alltid den vård de behöver. De prioriteras ofta lägre än andra patientgrupper och hamnar längst bak i kön. Det leder till onödigt lidande och dessutom ökade kostnader, eftersom människor sjukskrivs mer och längre än om de hade fått snabbare hjälp. 

Reumatikerförbundet vill att människor med sjukdom i rörelseorganen ska få en tidig och korrekt diagnos för att kunna leva ett så bra och fullgott liv som möjligt utan följdsjukdomar. Det handlar om att primärvården genom ökade resurser och stärkt kompetens snabbt ska kunna slussa de personer som behöver till specialistvård, att rätt medicinering/behandling sätts in snabbt så att sjukdomsförloppet hejdas och arbetsförmågan inte försämras.  

I takt med att diagnos- och behandlingsmöjligheterna har ökat de senaste åren har behovet av fler reumatologer vuxit. Reumatikerförbundet och Svensk Reumatologisk Förening, SRF, beräknar behovet av reumatologspecialister till fem specialister/100 000 invånare. Varje region behöver ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som omfattar att öronmärka pengar för att ta fram tillräckligt många utbildningsplatser för specialistläkare, specialistsjuksköterskor och fysioterapeuter. 

Att leva med en autoimmun sjukdom leder ofta till fler sjukdomar. Till den som behöver ska vården erbjuda en fast vårdkontakt som patienten kan använda sig av oavsett symptom, och som slussar rätt genom hela vårdapparaten. Möjlighet att få direktremiss från en specialist utan att passera primärvården ska också finnas, då symtom ofta kan vara diffusa.  

 Vården behöver bli bättre på att se helheten. Reumatiker får sällan frågor om konsekvenser av sin sjukdom – exempelvis ett begränsat sexualliv, psykisk ohälsa eller andra komplikationer i vardagen som sjukdomen kan skapa. I den individuella planen som görs ska vården väga in faktorer som dessa och tillsammans med patienten hitta lösningar.  

Stöd till livsstilsförändringar ska erbjudas. Fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholvanor, kost och övervikt är faktorer som kan påverka sjukdomen och dess behandling.  

Människor med reumatisk sjukdom har ofta problem med fötterna och det kan vara kostsamt att sköta om dem på rätt sätt. Tillgången till medicinsk fotvård ska vara jämlik i hela landet.  

Alla vårdmöten behöver inte vara fysiska. Nya arbetssätt som till exempel direktkonsultation med specialistmottagning vid besöket på vårdcentralen är en möjlighet. Reumatikerförbundet anser att digitaliseringen ska vara en integrerad del av den löpande verksamhetsutvecklingen i vården.  

Läkemedelsbehandling ska följas upp så snart som möjligt efter förväntad effekt, så att vården snabbt kan konstatera om den är lämplig eller om annan behandling behöver sättas in. Adekvat eftervård är också viktig. Alla individer klarar till exempel inte rehabilitering i hemmet med endast hemtjänst som stöd efter en operation, utan kan behöva remitteras vidare.  

Under flera år har bristen på läkemedel varit ett reellt problem för både individer, vård och samhälle. Samhället behöver säkerställa att icke ersättningsbara läkemedel listas och lagerhålls och att alla aktörer i produktions- och distributionskedjan avkrävs ett tydligare ansvar. 

Det är viktigt att all vård utgår från Socialstyrelsens nationella behandlingsriktlinjer och de personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp som finns. Uppföljning och utvärdering ska ske i regionernas nuläges- och årsrapporter.  

Reumatikerförbundet vill:

• Att tillgången till vård och behandling är jämlik, oavsett bostadsort, patientens ålder, kön eller socioekonomisk bakgrund.    
• Att vården är jämlik och personcentrerad och bygger på ett partnerskap där patienten och närstående är delaktiga i vårdprocessen. 
• Att de patienter som behöver erbjuds en koordinator, som samordnar all vård som patienten behöver. Patientkontrakt ska erbjudas patienter med omfattande och komplexa vårdbehov. 
• Att möjlighet till inneliggande specialistvård ska finnas i alla regioner för de svårast sjuka. 
• Att stöd till livsstilsförändringar erbjuds.   
• Att alla som behöver får möjlighet till patientutbildning. 
• Att övergången från barn- till vuxenspecialistvård fungerar utan kvalitetsförsämring för patienten.  
• Att tandvården på sikt blir en del av den vanliga vården och ingår i högkostnadsskyddet.  
• Att tillgången till medicinsk fotvård blir god och mer jämlik i landet. 
• Att det etableras ett nationellt vårdkösystem.  
• Att de vårdförlopp och riktlinjer som finns regelbundet följs upp och utvärderas.  
• Att icke ersättningsbara läkemedel listas och lagerhålls och att alla aktörer i produktions- och distributionskedjan avkrävs ett tydligare ansvar.