Reumatikerförbundet stödjer all reumatologisk forskning och utlyser varje år stora anslag till forskare över hela Sverige. Förbundet har även gjort riktade satsningar på olika forskningsområden som är särskilt prioriterade. Från och med i år och tre år framåt kommer fokus att ligga på systemsjukdomar, det vill säga SLE, systemisk skleros, myosit, vaskulit och Sjögrens sjukdom. Det berättar Monica Persson som är forskningsansvarig på Reumatikerförbundet.

– Valet av område gjordes tillsammans med våra medlemmar. Vårt forskningsråd tog fram ett antal olika förslag som våra medlemmar sedan röstade på. Att de röstade fram systemsjukdomar är jag glad för. Det är ett jätteviktigt område som behöver mer forskning, säger hon.

Totalt kommer 2,5 miljoner kronor att utlysas i den riktade satsningen, och det kommer att finnas två kategorier att söka anslag inom. I den ena kategorin kan forskare ansöka om anslag som syftar till att bygga nätverk, samarbeta och lära av varandra.

– Det behövs mer nätverk. Det är något vi vet att forskare efterfrågar. Samarbete mellan olika institutioner i Sverige är jätteviktigt, säger Monica Persson.

DEN ANDRA DELEN i satsningen riktar sig mot juniora forskare. Kriteriet för att kunna ansöka om anslag i den här kategorin är att forskaren ska ha disputerat för högst åtta år sedan.

– Vi vill stötta de forskare som är i början av sin karriär, och hjälpa dem att bli självständiga forskare. Med den här satsningen hoppas vi stärka framtiden för svensk forskning inom systemsjukdomar, säger Monica Persson.

För att kvalitetssäkra och säkerställa att pengarna riktas rätt kommer Reumatikerförbundet att tillsätta en internationell nämnd som ska bedöma alla ansökningar.

– Eftersom vi är en liten nation finns det risk för jäv. Därför tillsätter vi en internationell nämnd. Ordförande är Ioannis Parodis, docent i reumatologi vid Karolinska Institutet. Utöver honom har vi rekryterat en professor från Glasgow som är specialist inom vaskulit och en forskare från Newcastle med erfarenhet av kvalitativ forskning inom systemsjukdomar. Vi kommer stärka upp med några fler som har en bredd inom olika forskningsmetoder, diagnoser och som är positiva till forskningspartners medverkan, säger hon.

EN VIKTIG DEL i den riktade satsningen är just forskningspartners och deras viktiga roll inom forskningen.

– Dels kommer vi att ha forskningspartners med i urvalsprocessen. De kommer vara med och granska ansökningarna. Men det kommer också vara ett krav på forskarna att samarbeta med en forskningspartner. Patientperspektivet kommer att vara viktigt, säger Monica Persson.

För att detta ska vara möjligt jobbar Reumatikerförbundet nu med att rekrytera fler forskningspartners, speciellt personer som har någon systemsjukdom.

– Vi behöver fler forskningspartners, oavsett diagnos. Men just de här diagnoserna är extra viktiga nu för att forskningen framåt ska bli bra!

Monica Persson berättar att förbundet kommer göra allt de kan för att lyfta och sprida kunskapen om vad det innebär att vara forskningspartner, och hon hoppas att många ska höra av sig och visa intresse.

– Som patient samlar man på sig mycket kunskap och erfarenhet. Att vara forskningspartner är ett sätt att omvandla sina erfarenheter till något positivt, så att kunskapen inte bara stannar hos en själv.

Hon berättar att många forskningspartners upplever att det är ett givande och lärorikt arbete.

– Många berättar att det är väldigt stimulerande, man lär sig mycket om sin diagnos och om forskningen. Och så är det givande att känna att ens bidrag stärker forskningen och kommer till nytta för andra. Forskningspartners gör forskningen bättre, på ett sätt som gynnar patienten mer, avslutar Monica Persson.