Letar efter molekyler för att hitta nya behandlingar

– Vi behöver nya effektivare behandlingar av myosit, säger Ingrid Lundberg.

Myosit tillhör de autoimmuna sjukdomarna där kroppens immunförsvar felaktigt riktar sig mot den egna vävnaden, främst muskler. Men den kan också ge symtom från hud, lungor, leder och hjärta. Effekten av de behandlingar som ges idag är ofta begränsad och många får leva med kvarstående
funktionsbegränsning.

– Därför går min forskning ut på att vi ska lära oss mer om sjukdomen, dess mekanismer och molekyler, för att på så vis utveckla bättre läkemedel som är riktade mot specifika molekyler, säger Ingrid Lundberg, professor i reumatologi vid Karolinska Institutet.

Visionen är att kunna omdirigera immunförsvaret genom att blockera olika vägar och molekyler.

– Målet med de nya läkemedlen är att de ska vara både effektiva och specifika, för att ha så lite biverkningar som möjligt, säger Ingrid Lundberg.

I det aktuella projektet ska hon mer specifikt undersöka vilka molekyler som kan vara viktiga för olika undergrupper av myosit, indelat efter vilka organ som drabbas, för att förstå immunförsvarets målmolekyler och lära mer om sjukdomens prognos.

– Bland annat vill vi lära oss var och när autoantikroppar, som är riktade mot den egna vävnaden, bildas, säger Ingrid Lundberg.

I sin forskning har hon tillgång till en unikt stor databas (5 000 patienter internationellt, 500 från Karolinska Universitetssjukhuset med kliniska data samt blod- och muskelprover. Prover tagna före behandling jämförs med dem som tas under och efter behandlingen.

Sedan 2018 har Ingrid Lundberg en forskningspartner från Reumatikerförbundet, Anneli Dihkan. Hon har själv dermatomyosit sedan tio år tillbaka, som framför allt påverkar huden, och tyckte att det lät spännande att engagera sig som forskningspartner när hon skulle pensionera sig för några å sedan.

– Jag arbetade tidigare som biomedicinsk analytiker och tycker att det medicinska är kul. Jag är med på ganska mycket möten som forskarna har, dels i pågående projekt, dels när de diskuterar nya studier.

Anneli Dihkan

Hon har exempelvis läst och varit med och påverkat utformningen av olika enkäter och frågeformulär som forskarna använder sig av för att samla in
information om hur patienterna mår och upplever sin sjukdom.

– Det handlar framför allt om att de ska vara tydliga och begripliga. Jag har en del åsikter om deras utformning och hur texterna och frågorna formuleras.

Anneli Dihkan

Möjligheten att bli forskningspartner hittade hon på Reumatikerförbundets webbplats.

– Det är väldigt spännande och jag känner att jag bidrar och gör nytta. Det blir också vanligare att forskningspartners är med i nya studier idag. Ofta är det ett krav när forskarna söker ekonomiska anslag för sina projekt.

Anneli Dihkan

Vad är bäst med att vara forskningspartner?

– Att få känna sig nyttig, och att det förhoppningsvis kommer patienterna till nytta i slutändan, säger Anneli Dihkan.

Ingrid Lundberg är inne på samma spår.

– Det är oerhört viktigt för mig att Anneli hela tiden har patientperspektivet, och att vi forskare påminns om det. Det är inte alla av oss läkare som har förmåga att sätta sig in i rollen som patient. Anneli hjälper oss verkligen med det, säger Ingrid Lundberg.

Hur viktigt är det här stödet för din forskning?

– Det är väldigt viktigt och är ett tryggt stöd för min forskning. Det används huvudsakligen till lön till en biomedicinsk analytiker som arbetar med mina prover.

Ingrid Lundberg

Hela forskningsrapporten 2021 kan du ladda ner här

Har du myosit? Besök Riksförening för myositsjukdomar - och bli medlem!