Fungerar artrosskolan för alla? - Reumatikerförbundet

Fungerar artrosskolan för alla?

I den personcentrerade vården är förmågan att förstå och hantera sin sjukdom (enablement) och makt att påverka sin situation (empowerment) centrala. Nu har ett forskningsprojekt studerat de två begreppen hos deltagare i artrosskola.

Deltagare i artrosskolan får lära sig mer om sin sjukdom.

Karin Sturesdotter Åkesson driver projektet som leds av Eva Ekvall Hansson, Lunds universitet. Karin förklarar att artros är en vanlig sjukdom som ökar i befolkningen. Grundbehandlingen, bestående av information och fysisk aktivitet, ges via artrosskolorna

I projektet studerades deltagarnas förmåga att förstå och hantera sin sjukdom samt deras känsla av makt att påverka sin situation, efter att de deltagit i artroskolan.

-Vi jämförde även relationen mellan enablement och empowerment i patientgruppen. Dessutom ville vi studera om de två begreppen kan användas för att identifiera vilka personer som kan ha minst respektive mest nytta av att delta i artrosskolan när det gäller hälsorelaterad livskvalitet. Vad vi känner till har inte begreppen enablement och empowerment utvärderats och mätts i artrosskolorna på något systematiskt sätt tidigare, säger Karin Sturesdotter Åkesson.

Personer som deltagit i artrosskolor i primärvården i Region Skåne och i Blekinge fyllde i frågeformulär om enablement, empowerment och hälsorelaterad livskvalitet i anslutning till deltagande i artrosskola. Resultatet visar att patienternas förmåga att förstå och hantera sina besvär samt deras känsla av makt att kunna påverka sin situation, ökade efter att de deltagit i artrosskola. Men de båda begreppen enablement och empowerment visade sig inte kunna användas för att identifiera vem som har mest nytta av artrosskolan vad gäller hälsorelaterad livskvalitet.

Nyttan för patienten

Karin Sturesdotter Åkesson hoppas att en fördjupad kunskap om enablement och empowerment kan bidra till kvalitetssäkring av vården och ge möjlighet till förbättring i arbetssätt och vårdprocesser för personer med artros.

-Vi tror också att kunskap från projektet kommer att bidra till ett effektivt utnyttjande av vårdens resurser, säger Karin Sturesdotter Åkesson.

Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?

-Alla anslag betyder väldigt mycket för att vi ska kunna genomföra forskningen, men när det gäller Reumatikerförbundets stöd så innebär det också att förbundet anser att det vi gör är viktigt och värdefullt. Det känns bra, säger Karin Sturesdotter Åkesson.

I projektet samarbetar hon med forskningspartner Susanne Bengtsson sedan flera år.

”Det är mycket värdefullt att ha med Susanne i arbetet. Hennes medverkan gör att forskningen är mer förankrad i verkligheten.”

Vad är bäst med att ha en forskningspartner?

– Det är mycket värdefullt att ha med Susanne i arbetet. Hennes medverkan gör att forskningen är mer förankrad i verkligheten. Vi har kunnat diskutera frågor med henne under hela processen och hon kan bekräfta om vi är inne på rätt spår. Det kan till exempel handla om att hon bedömer rimligheten i vissa forskningsdelar; kommer deltagarna i en artrosskola att orka fylla i den här enkäten? Är det avsatt en rimlig tid? Vi får nya perspektiv och insikter och eftersom vi gör en studie för personer med artros är det viktigt att ha med en person med artros i projektet, säger Karin Sturesdotter Åkesson.

Susanne Bengtsson började som forskningspartner i projektet 2015. Hon hade då gått en utbildning till forskningspartner i Reumatikerförbundets regi ett par år tidigare och arbetade som samordnare för artrosskolorna i Värmland.

-Att jag själv har artros är så klart en förutsättning i min roll. Men jag var genuint intresserad av att medverka eftersom jag vill se om vi kan få ett bättre utfall av de insatser som görs i artrosskolan. Fungerar den för alla eller behöver vi en mer differentierad artrosvård?

Susanne tycker att det är viktigt att komma ihåg att en forskningspartner deltar i projektet just som patientrepresentant, med alla de erfarenheter det medför;

-Vi ska inte vara rädda att engagera oss, men behöver heller inte förstå allt på djupet. Som forskningspartner måste du vara både modig och ödmjuk. Du måste våga tycka och säga något, annars har ju din medverkan ingen betydelse. Men ödmjukhet behövs eftersom forskning tar tid och kräver tålamod och noggrannhet.

Karin Sturesdotter Åkesson

Titel: Fysioterapeut med specialistkompetens inom primär hälso- och sjukvård, doktor i medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

Forskning: Att leva med artros – betydelsen av egenmakt och förmåga att hantera sjukdom. Eva Ekvall Hansson, professor vid Lunds universitet, har beviljats anslaget, men Karin Sturesdotter Åkesson driver projektet.

Anslag: 105 000 kr

Drivkraft: Nyfikenhet och en önskan om att bidra till förbättrad hälsa för personer med artros. Men jag vill också medverka till ny kunskap som gör att fysioterapeuter kan lita på att de arbetar på bästa sätt.

Susanne Bengtsson

Titel: Forskningspartner inom Reumatikerförbundet

Forskning: Att leva med artros – betydelsen av egenmakt och förmåga att hantera sjukdom.

Drivkraft: Naturligtvis känns det bra att mina erfarenheter kan komma till nytta, men det är också roligt att medverka i projektet, att göra nya saker, anta nya utmaningar och få intellektuell stimulans.

Text: Catharina Bergsten

Vad är en forskningspartner?
En forskningspartner är en person som lever med en reumatisk sjukdom och har unika kunskaper både om sin sjukdom och hur det är att leva med den. Reumatikerförbundet har sedan 2008 utbildat forskningspartners som därefter kan ingå som medarbetare och bidra med patientperspektivet.
Läs mer här!

Läs mer om Artros

Zoomföreläsning om artros

Professor Martin Englund föreläser om sin forskning inom artros – från molekyl till påverkan på individ och samhälle ...

En film om artros

Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i Sverige och drabbar var fjärde svensk över 45 år. Unga kan också drabbas. Det bästa sättet att skydda sig från artros ...
Träning ofarligt vid artros

Träning ofarligt vid artros

Träning nöter inte ner ledbrosket. Tvärtom är det bra för den som har artros att vara fysiskt aktiv. Det är nu visat även på molekylnivå ...
Martin Englund

Forskning för bättre behandling vid artros

Artros är en folksjukdom som drabbar cirka var fjärde svensk över 45 års ålder. Trots detta saknas effektiva behandlingsmetoder som bromsar eller botar artros. Det är just sjukdomsförloppet som Martin ...
Ett par knän

Artros i knän eller höftleder ökar risken för andra sjukdomar

Har du artros? Då kan det vara viktigt att du och din vårdgivare håller koll på andra sjukdomar. En ny studie från Lunds universitet visar att personer med artros i ...
Artros: Molekylära markörer visar vägen till bättre behandling

Artros: Molekylära markörer visar vägen till bättre behandling

André Struglics och Martin Englund, Lunds universitet. Var fjärde person över 45 år söker vård för artros i Sverige. Alla känner vi nog någon som lever med artros, eller så ...

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng