Genom att analysera immunkomplex – antikroppar och det protein dessa binder till – hoppas Johan Rönnelid kunna bidra till bättre diagnostik och att bättre kunna säga vilken patient som kommer att svara på vilken behandling. Och vilken prognos den enskilda patienten har.
Johan Rönnelid är överläkare och arbetar med laboratoriediagnostik av reumatiska sjukdomar. Han är även professor i autoimmun diagnostik vid Uppsala universitet. Han arbetar inte direkt med patienter, utan istället med mekanismer bakom sjukdomar.
– Jag försöker utveckla immunologiska metoder som kan hjälpa mina kliniska kollegor att ta rätt beslut för sina patienter, säger Johan Rönnelid.
Hans fokus ligger på det som kallas autoantikroppar. Antikroppar är en del av immunförsvaret och binder vanligtvis till främmande ämnen, som bakterier och virus. Autoantikroppar är antikroppar som felaktigt riktas mot den egna kroppen. De är orsaken till autoimmuna sjukdomar. När dessa binder till sitt målprotein bildas ett immunkomplex. Vid reumatiska sjukdomar bidrar immunkomplex till inflammation och förstörelse av vävnad.
– Vi studerar autoantikroppar, både fria och bundna i immunkomplex, för att kunna särskilja vilken betydelse dessa olika grupper av antikroppar har. På så vis kan vi koppla dessa till olika symtom men också till prognos och behandlingssvar vid ledgångsreumatism och systemisk lupus erythematosus, SLE.
Johan Rönnelid
Hans hypotes är att det är de antikroppar som är bundna till immunkomplex som kanske är de viktigaste, inte de fria antikropparna vilka är vad som mäts på sjukhuslaboratorier.
– Men det har inte funnits användbara metoder att mäta antikroppar i immunkomplex. En av mina tidigare forskarstudenter har utvecklat en metod för det som vi jobbar mycket med nu. Vi har exempelvis sett att SLE-patienter med höga nivåer av antikroppar mot DNA i immunkomplex svarar annorlunda på behandling vid SLE. Det ska vi gå vidare med och analysera ytterligare.
På sikt hoppas han kunna förklara varför vissa personer svarar olika bra på olika behandlingar, genom att mäta nivåer av olika antikroppar i immunkomplex. Det skulle också kunna svara på varför vissa får följdsjukdomar och komplikationer, till exempel njursvikt vid SLE, medan andra inte får det.
Hans förhoppning är att projektet ska utmynna i metoder eller biomarkörer för att särskilja och identifiera patienter som ska ha olika sorters behandling utifrån vad immunkomplexen innehåller.
– Tänk att i förväg kunna säga vem som svarar och vem som inte svarar på en behandling. Det vore en skön känsla att lyckas med det.
Vad betyder det här forskningsanslaget för din forskning?
– Det betyder att jag kan ha två heltidsanställda forskningsingenjörer i min grupp. Båda projekten är i ett expansivt skede där vi nu börjar undersöka stora patientgrupper, vilket betyder mycket laboratoriearbete. Utan det här anslaget hade det tagit längre tid, så det är väldigt värdefullt.
Johan Rönnelid
Titel: Professor i klinisk immunologi, Uppsala universitet.
Forskning: Hur immunkomplex och associerade autoantikroppar styr inflammation, vävnadsdestruktion och behandlingssvar vid reumatoid artrit och SLE.
Anslag: 250 000 kr
Drivkraft: Jag har en nyfikenhet på tillvarons beskaffenhet, hur saker och ting fungerar. Sedan är jag fascinerad av det experimentella. Men också av att kunna hjälpa människor. Det ger ett djup i arbetet. Som jag går till med glädje varje dag.
Ur: Forskningsrapporten 2021
Text: Fredrik Hed
Bilder: Adobe och privat
Tema: Forskningsrapporten och julen 2021, diagnos reumatoid artrit (RA) och SLE
Hela forskningsrapporten 2021 kan du ladda ner här
Ge en gåva
Forskningen behöver din gåva! Swisha enkelt med din mobil.
Söker du fler alternativ för att ge en gåva? Titta in här: Ge en gåva.
