Min berättelse - Jenny Jägerfeld
Reumatismen har påverkat flera livsavgörande beslut för författaren Jenny Jägerfeld. Idag har hon fått distans till sin sjukdom – och är kanske redo att skriva om den.
Reumatismen har påverkat flera livsavgörande beslut för författaren Jenny Jägerfeld. Idag har hon fått distans till sin sjukdom – och är kanske redo att skriva om den.
Karin Huzell Granath har två reumatiska diagnoser: Sjögrens syndrom och Systemisk skleros. De ger olika mer eller mindre svåra symptom, men det som besvärar henne allra mest är fötterna.
Precis som hos många andra reumatiker började Fatima Lövgrens smärta i händerna. Fingrarna blev stela och gjorde ont. Värken spred sig sedan i kroppen och snart fick hon svårt att gå, men eftersom smärtan och problemen kom succesivt trodde Fatima att det berodde på träningsvärk.
När Juan Holmners fru Monica blev sjuk 2007 kretsade samtalen mellan makarna nästan hela tiden kring sjukdom. Juan var orolig: Hur mådde Monica? Hur kändes det i kroppen? Frös hon?
Reijo Lundell var mitt uppe i ett arbetspass som sjuksköterska på regionsjukhuset i Trollhättan när han märkte att det var något fel på hans arm. Han skulle plocka ner antibiotika från en hylla för att ge till en patient, men kroppen hindrade honom från att sträcka upp den till rätt hylla. Efter några försök fick han be en kollega om hjälp.
För Yvonne Ehn har ledgångsreumatismen inneburit smärta var på en nivå som kan verka outhärdlig. Men diagnosen har också gjort att hon vill blicka framåt – och att hon vågade satsa på sin dröm att skriva.
När Gustav Larsson Borgs dotter Vera en morgon berättade att hon alltid har ont i fingrarna när hon vaknar trodde han inte att det fanns något att oroa sig för. Han hade själv samma problem och förklarade att det var normalt och att ha ont eller vara stel i kroppen innan den kommit i gång.
I Hanna Kindblom Erikssons släkt har fyra generationer kvinnor fått bekräftad reumatism. Senast i raden är mellandottern Ruth.
Tidigare handbollsproffset Ulrika Toft Hansen trodde att karriären var över när hon fick reumatism. Men efter att hon börjat experimentera med kost och träning tog hon sig tillbaka till toppen – och kunde själv bestämma när det var dags att lägga handbollsskorna på hyllan.
En dag kunde femårige Kenth Ottosson inte lyfta sina armar på grund av stelhet och smärta. Hans föräldrar blev oroliga och kontaktade sjukvården som konstaterade att han drabbats av reumatism. Det var i mitten av 1950-talet då sjukvården trodde att sjukdomen botades bäst genom sängläge, vilket resulterade i långa sjukhusvistelser för Kenth.
Redan som barn visade Sandra Hansson tecken på reumatism, men läkarna trodde att hennes problem berodde på tonårsproblem och det tog tio år för henne att få sin diagnos.
Sjuksköterskan Kerstin Grentzelius lärde sina patienter att ta sprutor – men när hon själv drabbades av AS vägrade hon i två år att ta sina egna. I stället fick dåvarande kollegorna hjälpa henne. I dag har hon lärt sig hur hon ska gå hand i hand med sin sjukdom.